I Sverige finns runt 20 olika fårraser, både inhemska och importerade. Antalet djur i många av raserna är inte så stort och indelas därför i fyra rasgrupper. Pälsfår, vita lantraser, köttraser och korsningsgruppen.

Gutefår och Gotlandsfår är raser som båda härstammar från det gotländska utegångsfåret och är pälsfår.

I gruppen Vit lantras hittar vi Svensk finull, Ryafår och Allmogefår. Allmogefår innefattar flera olika raser.

Av de Tyngre köttraserna är det många som har utlänskt ursprung. Texel härstammar från Holland och Dalasau har delvis norskt ursprung. Leicester, Dorset, Suffolk, Shropsire och Oxford down är engelska aser. Ostfrisiskt mjölkfår är en tysk ras men importerad till Sverige från Schweiz.

Till korsningsgruppen hör korsningar mellan lantraserna och de tyngre köttfåren. Djuren som hör till den här gruppen kallas ibland för Sveafår.

Nyttan med fårnäring är stor och bred. Förutom det självklara i form av kött- och ullproduktion gör fåren stor nytta i naturen.

Åtgången på kött har ökat sedan konsumenterna har upptäckt att vällagat lammkött alltid är gott och mört och inte smakar ullkofta som den gamla myten alltid sagt. Trots att vi har ökad produktion i Sverige har vi inte full sjölvförsörjning. Många djurägare har lagt om lamningen till januari-februari eftersom man får mest för köttet under vår och försommar men det blir vanligare med lamning under fler tidpunkter på året.

I takt med att intresset för hemslöjd ökar också behovet av fin hemslöjdsull till tovning och yllegarn. Får- och lammskinn är en populär inredningsdetalj och tvättbara lammskinn används som underlag för både spädbarn och sjuka långliggare (förhindrar liggsår).

Fårskötseln bidrar till att hålla landskapet öppet och levande. Fåren är goda "buskröjare" och gör stor nytta på hyggen eftersom de inte skadar barrträdsplantor om det finns lövsly och gräs. Många kommuner och markägare köper landskapsvård av fårägare och det finns kommuner som anslår pengar till nätstängsel för att stimulera ökad fårskötsel.

Här hos oss är köttproduktionen huvudsaken och skinnen tar vi endast reda på för husbehov eller vid beställning. Vi har lamning två gånger om året, först runt årsskiftet som är den stora delen, och sedan kommer enn liten del till fram i april. Lammen som föds i december-januari kommer aldrig ut på bete utan går till slakt under våren, gärna till påsk.
Vi har ca 135 livtackor, 95 lammar i årsskiftet och 40 lammar i april. Det finns också ett 20 tal ungtackor som betäcks i januari för att lamma i juni.